Group (1)

Swedish

1 1.png

H&auml;romveckan intervjuades Somayas ordf&ouml;rande, Najla Ahmed, i Sveriges Radio Radio Sweden Arabic. Hon ber&auml;ttade om vad en kvinnojour &auml;r, vad vi g&ouml;r och hur situationen ser ut f&ouml;r kvinnojourer i Sverige idag. <a href="https://bit.ly/3t7j5SH">H&ouml;r intervjun h&auml;r.</a>

Somayas ordförande intervjuas på SR Radio Sweden Arabic

Efter Boendetiden

En ny st&ouml;dchatt ger resultat! Somayas nya <a href="https://somaya.se/chatta-med-oss/">st&ouml;dchatt</a> lockar en ny, yngre m&aring;lgrupp med andra fr&aring;gor &auml;n de som ringer <a href="https://somaya.se/var-stodlinje/">st&ouml;dlinjen.</a> Den &auml;r d&auml;rmed ett positivt tillskott till st&ouml;det som Somaya erbjuder, det visar den senaste utv&auml;rderingen av chatten. Unga tjejer under 25 &aring;r &auml;r de som v&auml;nder sig till chatten i f&ouml;rsta hand. Vanligast &auml;r fr&aring;gor kopplade till psykisk oh&auml;lsa, ensamhet, relationer, sexuella &ouml;vergrepp och hedersrelaterat v&aring;ld.
Den f&ouml;rsta juli i &aring;r &ouml;ppnade Somaya en ny st&ouml;dchatt som ett svar p&aring; pandemin. F&ouml;rhoppningen var att personer som var isolerade med f&ouml;r&ouml;vare och hade sv&aring;rt att ringa v&aring;r st&ouml;dlinje skulle ha l&auml;ttare att kontakta oss genom chatten f&ouml;r att f&aring; st&ouml;d. Efter ett drygt halv&aring;r st&aring;r det klart att chatten inte bara blev ett komplement till st&ouml;dlinjen, utan faktiskt lockar en helt ny m&aring;lgrupp.
- St&ouml;dchatten har f&aring;tt en ny, yngre m&aring;lgrupp att ta kontakt med oss. Det &auml;r d&auml;rf&ouml;r tydligt att vi har lyckats &ouml;ka k&auml;nnedomen om Somaya och st&ouml;det vi erbjuder bland yngre - det &auml;r v&auml;ldigt positivt. Vi ser en tydlig skillnad mellan vilka som kontaktar oss i chatten och i st&ouml;dlinjen. &Auml;ven situationerna de beskriver &auml;r annorlunda. Problematiken de unga lyfter i chatten har ofta inte hunnit utvecklas till att bli s&aring; allvarlig som det vi h&ouml;r i st&ouml;dlinjen. Vi ser d&auml;rf&ouml;r chatten som en fantastiskt m&ouml;jlighet att n&aring; unga innan situationerna blir alltf&ouml;r kritiska Det ber&auml;ttar Zenobia Rizvi, verksamhetschef p&aring; Somaya kvinno- och tjejjour.
<h4>En m&ouml;jlighet att jobba f&ouml;rebyggande med unga</h4>
Fr&aring;gor om psykisk oh&auml;lsa, ensamhet, relationer, sexuella &ouml;vergrepp och hedersrelaterat v&aring;ld &auml;r vanliga.&nbsp; Och det &auml;r framf&ouml;rallt tjejer i &aring;ldrarna 13-25 som v&auml;ljer att s&ouml;ka st&ouml;d via chatten.
- &Auml;ven om vi alltid erbjuder m&ouml;jligheten att vara helt anonym i st&ouml;dlinjen, upplever vi att ungdomarna f&ouml;redrar att chatta. Det ger dem en starkare k&auml;nsla av anonymitet. Samtidigt &auml;r de mer bekv&auml;ma med att skriva &auml;n att prata i telefon. Vi upplever att chatten ger oss en ny m&ouml;jlighet att jobba mer f&ouml;rebyggande med unga, forts&auml;tter Zenobia Rizvi.
Chatten har sedan b&ouml;rjan av h&ouml;sten bemannats av utbildade volont&auml;rer och &auml;r &ouml;ppen tisdagar och torsdagar kl. 18-21.
&nbsp;

Ny stödchatt ger ökad kännedom och fler stödkontakter från unga

Img 20201029 103319.jpg

Nej, v&aring;ldet visar inga tecken p&aring; att ha minskat under pandemin. Det sa v&aring;r grymma kollega Elsa i SVT:s Rapport d&auml;r hon ocks&aring; ber&auml;ttade om det vi ser av pandemins effekter p&aring; v&aring;ld i n&auml;ra relation.
I inslaget ber&auml;ttar Elsa om hur vi, och m&aring;nga andra kvinnojourer, upplever att pandemin har f&ouml;rv&auml;rrat situationen f&ouml;r m&aring;nga v&aring;ldsutsatta, och f&ouml;rsv&aring;rat deras m&ouml;jligheter att s&ouml;ka st&ouml;d hos en kvinnojour eller hos socialtj&auml;nsten. Det &auml;r dessutom tydligt att restriktionerna kopplade till pandemin ger v&aring;ldsf&ouml;r&ouml;vare m&ouml;jlighet att kontrollera och isolera sina partners &auml;nnu mer, n&aring;got som &auml;r v&auml;ldigt allvarligt.
https://vimeo.com/477544146

Somaya pratar om våld i nära relation under pandemin i Rapport

Efter ett lyckat resultat i tidigare kampanjer p&aring; sociala medier, har vi nu tagit fram en ny kampanj p&aring; &auml;nnu fler spr&aring;k. Syftet &auml;r att &ouml;ka k&auml;nnedomen om Somayas verksamhet och st&ouml;det vi erbjuder i f&ouml;rhoppning om att f&aring; fler v&aring;ldsutsatta att ta kontakt.
De senaste veckorna har Somaya kvinno- och tjejjour arbetat h&aring;rt f&ouml;r att ta fram filmer och ber&auml;ttarr&ouml;ster p&aring; olika spr&aring;k. Filmerna ska ing&aring; i en kampanj i sociala medier, och versioner av filmerna p&aring; bland annat svenska, engelska, spanska, hindi, urdu, persiska, arabiska och turkiska ska informera om att man kan f&aring; st&ouml;d p&aring; de spr&aring;ken, och uppmuntra fler v&aring;ldsutsatta att ta kontakt.
-Det var s&aring; tydligt att filmerna p&aring; svenska, arabiska och persiska som ingick i v&aring;r kampanj i somras n&aring;dde personer som var i behov av v&aring;rt st&ouml;d, och att m&aring;nga hittade till oss tack vare dem. Kampanjen fick ett v&auml;ldigt positivt mottagande och ett otroligt positivt resultat, s&aring; det var sj&auml;lvklart att vi skulle g&ouml;ra om det. Det k&auml;nns roligt att vi satsar p&aring; fler spr&aring;k den h&auml;r g&aring;ngen, och vi hoppas n&aring; &auml;nnu fler f&ouml;r att kunna bidra till att fler personer kan leva fritt fr&aring;n v&aring;ld, s&auml;ger Somayas verksamhetschef, Zenobia Rizvi.
Kampanjen kommer att p&aring;g&aring; &auml;nd&aring; till v&aring;ren och uppmanar personer som lever med v&aring;ld eller f&ouml;rtryck att ta kontakt med Somayas <a href="https://somaya.se/var-stodlinje/">st&ouml;dlinje</a> eller <a href="https://somaya.se/chatta-med-oss/">chatt</a>.
Se klippet p&aring; svenska
https://vimeo.com/477556712

En ny kampanj på flera språk för att få fler våldsutsatta att ta kontakt

Screenshot 20200731 144814.jpg

Somaya firar Pride 2020 med att fokusera &auml;nnu mer p&aring; att st&ouml;tta och f&ouml;rb&auml;ttra v&aring;lds- och hedersutsatta HBTQI-personers livssituation och r&auml;ttigheter.
Idag inleds Pride 2020 och vi firar allas r&auml;tt till att vara och leva som de vill. &Auml;ven om samh&auml;llet har gjort stora framsteg, ser vi att mycket arbete &aring;terst&aring;r. Vi kommer allt oftare i kontakt med HBTQI-personer som s&ouml;ker st&ouml;d genom v&aring;r st&ouml;dlinjen och i v&aring;rt skyddade boende. M&aring;nga tar kontakt f&ouml;r att de &auml;r utsatta f&ouml;r v&aring;ld i n&auml;ra relationer, eller f&ouml;r att de &auml;r utsatta f&ouml;r hot eller v&aring;ld p&aring; grund av hedersnormer i omgivningen. D&auml;rf&ouml;r fokuserar vi nu p&aring; att &ouml;ka v&aring;r kompetens f&ouml;r att st&ouml;tta och f&ouml;rb&auml;ttra HBTQI-personers livssituation och r&auml;ttigheter.
-Vi m&ouml;ter HBTQI-personer i v&aring;rt arbete, och behovet att st&ouml;tta personer som &auml;r utsatta f&ouml;r hedersnormer och v&aring;ld i n&auml;ra relation &auml;r tydligt. M&aring;nga &auml;r r&auml;dda f&ouml;r att komma ut f&ouml;r vad det kan leda till. M&aring;nga vittnar ocks&aring; om att de blir f&ouml;rdomsfullt bem&ouml;tta av olika hj&auml;lpinsatser. D&auml;rf&ouml;r fokuserar vi nu &auml;nnu mer p&aring; kompetensutveckling med m&aring;let att kunna ge de som tar kontakt med oss ett &auml;nnu b&auml;ttre st&ouml;d, s&auml;ger Zenobia Rizvi, verksamhetschef p&aring; Somaya.
HBTQI-personer som lever i en hedersnormativ milj&ouml; &auml;r s&auml;rskilt utsatta. Redan idag st&ouml;ttar och guidar Somaya kvinno- och tjejjour HBTQI-personer f&ouml;r att de sj&auml;lva ska &auml;ga makten &ouml;ver sina liv och kunna leva fritt fr&aring;n v&aring;ld och f&ouml;rtryck. &Auml;r du utsatt f&ouml;r v&aring;ld eller hedersf&ouml;rtryck kan du ta kontakt med oss via v&aring;r chatt eller v&aring;r <a href="https://somaya.se/var-stodlinje/">st&ouml;dlinje</a>: 020-818 283.

Somaya fokuserar mer på vålds- och hedersutsatta HBTQI-personers livssituation och rättigheter

Fb Img 1590186161130.jpg

Vid &aring;rsst&auml;mman den 28 maj tilltr&auml;dde Najla Ahmed som ny ordf&ouml;rande i Somaya kvinno- och tjejjours styrelse. Najla Ahmed har arbetat inom civilsamh&auml;llet i &ouml;ver 17 &aring;r med allt ifr&aring;n migrationsfr&aring;gor, folkbildning, med direkt st&ouml;d till v&aring;ldsutsatta och som utbildare i omr&aring;det, m&auml;ns v&aring;ld mot kvinnor och hedersrelaterat v&aring;ld och f&ouml;rtryck. Hon brinner s&auml;rskilt f&ouml;r kvinnor&auml;ttsfr&aring;gorna och har arbetat med olika projekt som fr&auml;mjar inkludering och j&auml;mst&auml;lldhet p&aring; till exempel Kvinna till Kvinna. Hon har ocks&aring; l&aring;ng erfarenhet av styrelsearbete, senast som ledamot i riksorganisationen Unizon.&nbsp;&nbsp;Idag arbetar hon som utbildare och projektledare inom omr&aring;det v&aring;ld i n&auml;ra relationer. Najla Ahmed &auml;r inte helt ny i sammanhanget, hon har tidigare varit b&aring;de verksamhetsledare och ordf&ouml;rande i Somaya kvinno- och tjejjours styrelse. &nbsp;
-Jag kom in som volont&auml;r p&aring; Somaya kvinno- och tjejjour 2003 och har sett&nbsp;organisationen v&auml;xa fr&aring;n 2 anst&auml;llda med 2 st&ouml;dboenden till att bli en etablerad verksamhet med stor kompetens inom sitt omr&aring;det. Somaya st&ouml;ttar de mest utsatta grupperna i samh&auml;llet och min ambition &auml;r att vi ska bedriva ett effektivare opinionsarbete&nbsp;i syfte att&nbsp;lyfta v&aring;r m&aring;lgrupps r&ouml;st p&aring; en politisk niv&aring;,&nbsp;s&auml;ger Najla Ahmed.
&ndash; Vi h&auml;lsar Najla Ahmed varmt v&auml;lkommen som v&aring;r nya ordf&ouml;rande. Det &auml;r en sp&auml;nnande tid att g&aring; in i organisationen, med m&aring;nga utvecklingsplaner samtidigt som vi bedriver ett intensivt arbete med att f&ouml;rtydliga v&aring;rt budskap och identitet,&nbsp;s&auml;ger Zenobia Rizvi, Verksamhetschef Somaya kvinno- och tjejjour.

Najla Ahmed ny ordförande för Somaya kvinno- och tjejjour.

Vi p&aring; Somaya har haft ett mycket h&auml;ndelserikt &aring;r som vi hoppas ska ta oss fram&aring;t under 2020 och framtiden. Vi har dessutom nyheter redan i januari 2020 och ber er h&aring;lla &ouml;gonen &ouml;ppna b&aring;de h&auml;r p&aring; hemsidan, men &auml;ven p&aring; v&aring;ra&nbsp;<a href="https://www.instagram.com/somayakvinnotjejjour/?hl=sv">sociala medier.</a>
Vi vill dessutom tacka alla, privatpersoner och f&ouml;retag, som genom donationer m&ouml;jliggjort ett fint julfirande med fantastiska julklappar till v&aring;ra boenden.
God jul och gott nytt &aring;r!

God jul och gott nytt år önskar Somaya kvinno- och tjejjour.

Snart är det val och frågan gällande våld i nära relation måste prioriteras. Somaya har sammanställt de åtgärder vi ser som extra viktiga i såväl det förebyggande- som skyddande arbetet för hur vi motverkar våld i nära relation/hedersrelaterat våld. Läs hela listan nedan:

Somaya Center  Still14

<h3>1. Satsa p&aring; mammorna (speciellt f&ouml;r att motverka hedersrelaterat v&aring;ld och f&ouml;rtryck)</h3>
F&ouml;r att bryta hedersrelaterat v&aring;ld och f&ouml;rtryck kr&auml;vs mer fokus och fler insatser f&ouml;r att st&ouml;tta mammorna. Mammorna kan ofta vara s&aring;v&auml;l offer som uppr&auml;tth&aring;llare av normer. St&ouml;d till mammorna &ouml;kar sannolikheten f&ouml;r dem att sj&auml;lva bryta v&aring;ldsspiralen, och f&ouml;rhindra att de upprepar den gentemot sina barn. Mammor gl&ouml;ms oftast bort i det f&ouml;rebyggande arbetet, och det finns f&aring; resurser att s&ouml;ka f&ouml;r att st&ouml;tta dem. Arbetsmarknadsinsatser riktade mot mammorna &auml;r ocks&aring; positiva: unga som lever med hedersnormer har i mycket h&ouml;gre utstr&auml;ckning en mamma som inte arbetar. Att satsa p&aring; mammorna ger allts&aring; stora positiva effekter &auml;ven f&ouml;r deras barn.
<h3>2. V&auml;rdes&auml;tt och satsa p&aring; l&aring;ngsiktigt st&ouml;d, inklusive st&ouml;d i att bygga ett nytt socialt n&auml;tverk</h3>
Det saknas insatser n&auml;r personer l&auml;mnar skyddat boende. Det drabbar s&auml;rskilt personer med utl&auml;ndska bakgrund som &auml;r utsatta f&ouml;r v&aring;ld/hedersrelaterat v&aring;ld och f&ouml;rtryck. M&aring;nga som har utsatts f&ouml;r v&aring;ld i n&auml;ra relation, eller hedersrelaterat v&aring;ld och f&ouml;rtryck, beh&ouml;ver mer &auml;n bara akut skydd. Tyv&auml;rr fungerar det l&aring;ngsiktiga st&ouml;det s&auml;mre. V&aring;ld- och hedersutsatta kvinnor beskriver sj&auml;lva hur deras l&aring;ngsiktiga behov inte tillgodoses p&aring; samma s&auml;tt som de akuta behoven. L&aring;ngsiktigt st&ouml;d, s&aring;som &ouml;ppenv&aring;rd, emotionellt och praktiskt st&ouml;d, kontaktmannaskap, st&ouml;d och samtalsgrupper, terapi, social samvaro och olika typer av aktiviteter &auml;r avg&ouml;rande f&ouml;r ett liv fritt fr&aring;n v&aring;ld. En del personer beh&ouml;ver praktiskt hj&auml;lp l&aring;ngt efter att de l&auml;mnat en v&aring;ldsam situation. Personer som varit utsatta f&ouml;r hedersrelaterat v&aring;ld har ett &auml;nnu st&ouml;rre behov av l&aring;ngsiktigt st&ouml;d, speciellt g&auml;llande att bygga nya sociala n&auml;tverk d&aring; de ofta beh&ouml;ver sina gamla n&auml;tverk bakom sig.
<h3>3. Underl&auml;tta f&ouml;r personer utsatta f&ouml;r v&aring;ld som har anh&ouml;riginvandrat</h3>
Vi m&ouml;ter ofta v&aring;ldsutsatta personer som &auml;r i Sverige genom anh&ouml;riginvandring och som hamnar i kl&auml;m. De tvingas ofta v&auml;lja mellan att stanna kvar i en v&aring;ldsam relation och att beh&ouml;va l&auml;mna Sverige, eventuellt till en situation i hemlandet som &auml;r lika farlig. Det finns en s&auml;kerhetsventil i den tidigare migrationslagstiftningen som skulle ge utrymme f&ouml;r dessa kvinnor att f&aring; stanna om de upplevt v&aring;ld. Men den var f&ouml;r sn&auml;v och strikt, och vi s&aring;g m&aring;nga fall d&auml;r den inte fungerade. Vi hoppas att den utredning som g&ouml;rs g&auml;llande v&aring;ldsutsatthet i relation till den nya migrationslagstiftningen ger v&aring;ldsutsatta kvinnor m&ouml;jligheten att l&auml;mna en v&aring;ldsam relation utan att de straffas f&ouml;r det, att lagen breddas och att den ocks&aring; inkluderar andra sorters v&aring;ld ut&ouml;ver grovt fysiskt v&aring;ld.
<h3>4. Ut&ouml;ka socialtj&auml;nstens resurser g&auml;llande personer utsatta f&ouml;r v&aring;ld</h3>
Vi, liksom m&aring;nga socialarbetare, m&auml;rker att det &auml;r brist p&aring; ekonomiska resurser och f&ouml;r mycket stupr&ouml;r kopplat till personer utsatta f&ouml;r v&aring;ld p&aring; m&aring;nga av landets socialtj&auml;nster. Det g&aring;r ut &ouml;ver personalen, deras bed&ouml;mningar och slutligen de insatser, st&ouml;d och hj&auml;lp som beviljas personer utsatta f&ouml;r v&aring;ld. Socialtj&auml;nsten beh&ouml;ver ekonomiska resurser f&ouml;r att ge det st&ouml;d som beh&ouml;vs och att s&auml;kerst&auml;lla att det finns tillr&auml;ckligt h&ouml;g kunskap och kompetens bland personalen.
<h3>5. Bevilja fler som beh&ouml;ver skyddat boende och bryt trenden med allt kortare placeringar</h3>
Idag ser vi att personer som &auml;r utsatta f&ouml;r v&aring;ld har betydligt sv&aring;rare att f&aring; flytta till ett skyddat boende j&auml;mf&ouml;rt med f&ouml;r fem-tio &aring;r sen.
<ul>
<li>Idag kr&auml;vs det ofta att personen har utsatts f&ouml;r grovt (gr&ouml;vre &auml;n vad som kr&auml;vts i tidigare bed&ouml;mningar) fysiskt v&aring;ld. Andra sorters v&aring;ld prioriteras ofta inte, &auml;ven om det kan f&aring; stora konsekvenser.</li>
<li>V&aring;ldet ska ha intr&auml;ffat n&auml;ra i tid. Dr&ouml;jer det innan man s&ouml;ker st&ouml;d s&aring; bed&ouml;ms det ofta som mindre allvarligt.</li>
<li>Det l&auml;ggs ett st&ouml;rre ansvar p&aring; den utsatta att "l&ouml;sa" sin situation genom att till exempel ordna med tempor&auml;r bostad hos en n&auml;rst&aring;ende ist&auml;llet f&ouml;r att f&aring; beviljat skyddat boende.</li>
</ul>
Vi ser ocks&aring; att det finns stora skillnader nationellt, d&auml;r olika socialtj&auml;nster g&ouml;r olika bed&ouml;mningar om vilka insatser som beh&ouml;vs och vilket st&ouml;dbehov personer har. Det &auml;r r&auml;ttsos&auml;kert, och f&ouml;rsv&aring;rar ocks&aring; f&ouml;r personer inom olika s&auml;rskilt utsatta grupper att f&aring; det st&ouml;d de har r&auml;tt till d&aring; goda spr&aring;kkunskaper, kunskap om sina r&auml;ttigheter samt f&ouml;rm&aring;gan att argumentera f&ouml;r sin sak blir &auml;nnu viktigare.
<h3>6. &Ouml;ka kunskapen inom socialtj&auml;nsten g&auml;llande v&aring;ldsutsatta fr&aring;n utsatta grupper och olika typer av v&aring;ld</h3>
Vi ser att det saknas kompetens inom socialtj&auml;nsten g&auml;llande hedersrelaterat v&aring;ld och f&ouml;rtryck och s&auml;rskilt utsatta gruppers behov. Det &ouml;kar risken f&ouml;r utsatta att uppleva diskriminering och d&aring;ligt bem&ouml;tande, n&aring;got personer vi m&ouml;ter vittnar om. Personer tillskrivs egenskaper och begr&auml;nsningar utifr&aring;n en sn&auml;v ram g&auml;llande vem en hedersutsatt person &auml;r, och vem f&ouml;r&ouml;varen &aring;r. Personer med utl&auml;ndsk bakgrund som &auml;r utsatta f&ouml;r v&aring;ld bed&ouml;ms vara hedersutsatta (n&auml;r det egentligen r&ouml;r sig om partnerv&aring;ld) vilket p&aring;verkar de insatser och bem&ouml;tande de f&aring;r, eller s&aring; f&aring;r en person som &auml;r utsatt f&ouml;r hedersf&ouml;rtryck inte r&auml;tt st&ouml;d p&aring; grund av bristande f&ouml;rst&aring;else f&ouml;r deras behov. Vi ser att det kr&auml;vs &ouml;kad kunskap inom socialtj&auml;nsten g&auml;llande olika former av v&aring;ld, och det b&ouml;r ocks&aring; finnas en bredare syn p&aring; vad v&aring;ld &auml;r ut&ouml;ver grovt fysiskt v&aring;ld.
<h3>7. Ge socialtj&auml;nsten fler verktyg f&ouml;r att st&ouml;tta v&aring;ldsutsatta</h3>
M&aring;nga som &auml;r utsatta f&ouml;r v&aring;ld i n&auml;ra relation beh&ouml;ver st&ouml;d, men &auml;r kanske inte i behov av skyddat boende Det kr&auml;vs fler verktyg samt ett ut&ouml;kat utrymme inom socialtj&auml;nsten f&ouml;r att kunna s&auml;tta in b&auml;ttre individ- och behovsanpassade &aring;tg&auml;rder &auml;ven l&aring;ngsiktigt. Alternativa insatser kan vara:
<ul>
<li>St&ouml;dsamtal,</li>
<li>(tillf&auml;lliga) ekonomiska insatser - d&auml;r det finns en f&ouml;rst&aring;else f&ouml;r att en person som l&auml;mnat sitt hem med en handv&auml;ska beh&ouml;ver mer &auml;n bara ett standardiserat f&ouml;rs&ouml;rjningsst&ouml;d, &aring;tminstone tempor&auml;rt, f&ouml;r att kunna komma p&aring; f&ouml;tter igen,</li>
<li>hj&auml;lp med att f&aring; en ny bostad (&auml;ven i hemkommunen) utan att beh&ouml;va passera genom skyddat boende,</li>
<li>kontaktperson &mdash; en kontaktperson som kan ge andra typer av st&ouml;d, speciellt efter att en person l&auml;mnat en v&aring;ldsam situation. Det minskar isolering och risken att de &aring;terv&auml;nder till f&ouml;r&ouml;varen,</li>
<li>praktiskt st&ouml;d f&ouml;r n&aring;gon som &auml;r relativt ny i Sverige, t.ex. genom en kontaktperson.</li>
</ul>
Genom att kunna s&auml;tta in fler tillg&auml;ngliga insatser, som ovanst&aring;ende, mycket tidigare blir det l&auml;ttare att f&ouml;rhindra och f&ouml;rebygga en eskalering av v&aring;ldet samt undvika mer omfattande och resurskr&auml;vande insatser l&auml;ngre fram.
<h3>8. F&ouml;renkla f&ouml;r personer utsatta f&ouml;r v&aring;ld att f&aring; bostad</h3>
M&aring;nga som &auml;r utsatta f&ouml;r v&aring;ld beh&ouml;ver inte mer &auml;n att f&aring; m&ouml;jligheten att flytta till en egen bostad f&ouml;r att v&aring;ldet ska upph&ouml;ra. Men det &auml;r l&aring;ngt ifr&aring;n alla som &auml;r utsatta f&ouml;r v&aring;ld som har ekonomiska m&ouml;jligheter att k&ouml;pa en bostad eller som st&aring;r i bostadsk&ouml;, speciellt inte personer som inte bott s&aring; l&auml;nge i Sverige. &Auml;ven om de st&aring;r i bostadsk&ouml; s&aring; har de kanske inte tillr&auml;ckligt l&aring;ng k&ouml;tid f&ouml;r att f&aring; en bostad med kort varsel. P&aring; grund av skyddsbehov och s&auml;kerhetsrisk kanske de inte ens kan bo kvar i sin hemkommun d&auml;r de har st&aring;tt i k&ouml;. M&aring;nga blir ocks&aring; nekade p&aring; grund av att de saknar ekonomiska resurser (f&ouml;r tillf&auml;llet) eller att de lever p&aring; ekonomiskt bist&aring;nd i samband med att de har l&auml;mnat. Processen att f&aring; en egen bostad vid v&aring;ldsutsatthet m&aring;ste g&ouml;ras mycket enklare och snabbare, och att kommunen samarbetar s&aring; man kan l&auml;mna hemkommunen vid behov skulle underl&auml;tta.
<h3>9. S&auml;kra l&aring;ngsiktig och stabil finansiering till kvinnojourerna</h3>
Genom f&ouml;rel&auml;sningar, opinionsbildning, st&ouml;dlinjer/st&ouml;dchattar, och skyddat boende arbetar kvinnojourerna aktivt f&ouml;r att f&ouml;rebygga v&aring;ld, ge r&aring;d, st&ouml;d och information samt att ge skydd och st&ouml;d till personer utsatta f&ouml;r v&aring;ld i n&auml;ra relation. Vi vill vara tillg&auml;ngliga f&ouml;r att ge ett gott st&ouml;d innan, under och efter att en person l&auml;mnar en v&aring;ldsam relation. Idag beviljas de flesta kvinnojourer verksamhetsbidrag p&aring; ett eller tv&aring;&aring;rsbasis. Det bidraget f&aring;r bara anv&auml;ndas till det f&ouml;rebyggande arbetet, inte v&aring;ra skyddade boenden. Kvinnojourerna beh&ouml;ver en l&aring;ngsiktig och stabil finansiering som l&aring;ter oss utveckla v&aring;ra verksamheter och st&ouml;det vi erbjuder. Det l&aring;ter oss finnas tillg&auml;ngliga n&auml;r vi beh&ouml;vs, och att fokusera p&aring; att st&ouml;tta personer utsatta for v&aring;ld ist&auml;llet f&ouml;r att l&auml;gga alltf&ouml;r mycket tid p&aring; administrativt arbete i samband med ans&ouml;kningar och &aring;terrapporteringar.
<h3>10. Konsekvenserna av att l&auml;mna en v&aring;ldsam relation m&aring;ste minska</h3>
Det &auml;r sv&aring;rt att l&auml;mna en v&aring;ldsam relation p&aring; grund av de h&ouml;ga tr&ouml;sklarna som finns att f&aring; hj&auml;lp. Dessutom &auml;r konsekvenserna av att l&auml;mna i m&aring;nga fall alltf&ouml;r h&ouml;ga f&ouml;r den som har utsatts f&ouml;r v&aring;ld, inte f&ouml;r den som har varit v&aring;ldsam. Att beh&ouml;va l&auml;mna sin bostad och eventuellt hemkommun med konsekvensen att man f&ouml;rlorar sitt n&auml;tverk, sitt jobb och sin ekonomiska s&auml;kerhet, att beh&ouml;va hantera v&aring;rdnadstvister eller bristande st&ouml;d fr&aring;n samh&auml;llet &auml;r alla aspekter som g&ouml;r att det blir enorma konsekvenser f&ouml;r individer. Samh&auml;llet m&aring;ste s&auml;kerst&auml;lla att det inte &auml;r den som har blivit utsatt f&ouml;r v&aring;ld som straffas n&auml;r hen tar steget att l&auml;mna relationen.
<h3>11. &Ouml;kad h&auml;nsyn till barn som upplever v&aring;ld i hemmet</h3>
Att barnkonventionen blev lag och att barnfridsbrottet klubbades &auml;r stora steg f&ouml;r att tillvarata barnets r&auml;ttigheter och perspektiv vid v&aring;ld i hemmet. Men vi ser att det beh&ouml;ver tas &auml;nnu st&ouml;rre h&auml;nsyn till barnen som upplever v&aring;ld i hemmet n&auml;r socialtj&auml;nsten fattar beslut. Barnen p&aring;verkas i h&ouml;gsta grad av beslut som fattas g&auml;llande f&ouml;r&auml;ldern t.ex. hur l&auml;nge de f&aring;r bo i skyddat boende eller vilken form av l&aring;ngsiktigt st&ouml;d de erbjuds (om de erbjuds n&aring;got alls). V&aring;ld mot en f&ouml;r&auml;lder &auml;r ju v&aring;ld mot barn, och socialtj&auml;nsten beh&ouml;ver kunskap och verktyg f&ouml;r att ge &auml;ven barnen r&auml;tt st&ouml;d samt fatta beslut g&auml;llande f&ouml;r&auml;ldern med dem i &aring;tanke. Barn som har upplevt v&aring;ld i hemmet b&ouml;r inte tvingas till umg&auml;nge med den v&aring;ldsamma f&ouml;r&auml;ldern. Barnets upplevelser och vilja m&aring;ste f&aring; st&ouml;rre utrymme i dessa v&aring;rdnadstvister.

Snart är det val

I september m&aring;nad tillsattes Zenobia Rizvi som ny verksamhetschef p&aring; Somaya kvinno- tjejjour. Tillsammans med Eman Hussein, ansvarig f&ouml;r externa relationer och utbildare, ska de f&ouml;rnya och utveckla arbetet med ett ut&ouml;kat fokus p&aring; kunskapsspridning och utbildningsverksamhet om v&aring;ld mot kvinnor med s&auml;rskild s&aring;rbarhetsfaktor. Satsningen ska leda till en starkare opinion kring fr&aring;gan om v&aring;ldsutsatta i n&auml;ra relation och det st&ouml;d som nu erbjuds. M&aring;let &auml;r att bidra med konkreta f&ouml;rslag till f&ouml;rb&auml;ttring av de insatser som i dagsl&auml;get erbjuds av samh&auml;llet och d&auml;rmed h&ouml;ja kvalit&eacute;n f&ouml;r det st&ouml;d och skydd som erbjuds f&ouml;r m&aring;lgruppen.
&nbsp;
&ndash; Jag &auml;r &ouml;vertygad om att Zenobia och Eman med sina l&aring;nga och kompletterande erfarenheter kommer att f&ouml;rst&auml;rka v&aring;r m&ouml;jlighet att skydda kvinnor och barn samt st&auml;rka arbetet mot hedersv&aring;ld och f&ouml;rtryck, s&auml;ger Carina Ohlsson, styrelseordf&ouml;rande p&aring; Somaya kvinno- tjejjour.
&nbsp;
Zenobia Rizvi kommer n&auml;rmast fr&aring;n en roll p&aring; Svenska Filminstitutet d&auml;r hon arbetat med chefsst&ouml;d och organisationsutveckling och har tidigare varit ledamot i Somayas styrelse. Hon har l&aring;ng erfarenhet av att arbeta med ledarskap och organisationsfr&aring;gor inom privat som offentlig sektor och har ett ideellt engagemang som str&auml;cker sig fr&aring;n projekt som fr&auml;mjar inkludering och integration till olika styrelseuppdrag p&aring; till exempel R&auml;dda Barnen. Eman Hussein har 15 &aring;rs erfarenhet inom kvinnojoursr&ouml;relsen och har bred kunskap kring arbetet med v&aring;ldsutsatta p&aring; olika niv&aring;er. Eman &auml;r f&ouml;r m&aring;nga ett bekant ansikte d&aring; hon setts f&ouml;rel&auml;sa, medverka i paneldebatter och bist&aring;tt med Somayas expertis kring fr&aring;gan om s&auml;rskilt utsatta inom omr&aring;det v&aring;ld i n&auml;ra relation.
&nbsp;
&ndash; Jag har i mitt ideella engagemang f&ouml;r kvinnors och barns r&auml;ttigheter sett hur viktigt Somayas arbete &auml;r f&ouml;r att vara ett skyddsn&auml;t f&ouml;r v&aring;ldsutsatta kvinnor och deras barn. Kvinnojoursarbete handlar om att r&auml;dda liv. Jag &auml;r hedrad och &ouml;dmjuk inf&ouml;r uppdraget som ny verksamhetschef, s&auml;ger Zenobia Rizvi.
&nbsp;
&ndash; Denna satsning ger oss m&ouml;jlighet att vara mer tillg&auml;ngliga b&aring;de internt och externt. F&ouml;rhoppningen &auml;r att detta ska leda till f&ouml;rdjupade samarbeten och en starkare opinion som ska gynna m&aring;lgruppen som vi st&ouml;ttar i stort, s&auml;ger Eman Hussein.
&nbsp;
Somaya kvinno- och tjejjour &auml;r en ideell verksamhet som sedan 1998 arbetat med att skydda, st&ouml;tta och st&auml;rka kvinnor utsatta f&ouml;r v&aring;ld i n&auml;ra relation. Fr&auml;msta m&aring;lgrupp &auml;r kvinnor och tjejer utsatta f&ouml;r v&aring;ld i n&auml;ra relation med s&auml;rskild s&aring;rbarhet, s&aring;som utsatta f&ouml;r hedersrelaterat v&aring;ld och f&ouml;rtryck och/eller med utl&auml;ndsk bakgrund. Verksamheten arbetar utifr&aring;n m&auml;nskliga r&auml;ttigheter och demokratiska beslutsprocesser med visionen mot en j&auml;mlik och j&auml;mst&auml;lld v&auml;rld, fri fr&aring;n v&aring;ld och f&ouml;rtryck.
&nbsp;
F&ouml;r mer information, v&auml;nligen kontakta&nbsp;
Zenobia Rizvi , Verksamhetschef&nbsp;Somaya kvinno- och tjejjour&nbsp;
zenobia@somaya.se

Ny ledning på Somaya kvinno-tjejjour.

<img src="https://portal.somaya.se/assets/a000cc64-1309-460c-a8d1-d27715a70e2d?width=null&amp;height=null" alt="Somaya Logo" />
<h2 data-inline="padding: 0px;color: rgb(221, 72, 42);font-size: 33px;font-family: Poppins, sans-serif;font-weight: 700;text-align: start;list-style-position: outside;line-height:130%; line-height: 1.3;margin: 0 0 10px">Somaya kvinno- och tjejjour byter namn - blir Somaya st&ouml;djour</h2>
<p data-inline="padding: 0px;color: rgb(26, 34, 62);font-size: 14px;font-family: Lato, sans-serif;font-weight: 400;text-align: start;list-style-position: outside;line-height:170%; line-height: 1.7;margin: 0 0 10px">Somaya har l&auml;nge erbjudit st&ouml;d och skydd&nbsp; till de HBTQI-personer och m&auml;n som ocks&aring; drabbas av v&aring;ld i n&auml;ra relation, och framf&ouml;rallt av hedersrelaterat v&aring;ld och f&ouml;rtryck. Och behovet av&nbsp; en plats med god kunskap och f&ouml;rst&aring;else &auml;r stort.&nbsp;Med v&aring;rt nya namn, Somaya st&ouml;djour, vill vi spegla alla de som s&ouml;ker st&ouml;d hos oss och &ouml;ka chansen att fler f&aring;r m&ouml;jlighet att uppn&aring; ett liv fritt fr&aring;n v&aring;ld.
<p data-inline="padding: 0px;color: rgb(26, 34, 62);font-size: 14px;font-family: Lato, sans-serif;font-weight: 400;text-align: start;list-style-position: outside;line-height:170%; line-height: 1.7;margin: 0 0 10px">Somaya startade under namnet Somaya systerjour f&ouml;r n&auml;rmare 25 &aring;r sen. Sedan dess har vi&nbsp;arbetat aktivt med att ge r&aring;d, st&ouml;d och information till fr&auml;mst kvinnor med utl&auml;ndsk bakgrund som utsatts f&ouml;r v&aring;ld i n&auml;ra relation och/eller hedersrelaterat v&aring;ld och f&ouml;rtryck.
<p data-inline="padding: 0px;color: rgb(26, 34, 62);font-size: 14px;font-family: Lato, sans-serif;font-weight: 400;text-align: start;list-style-position: outside;line-height:170%; line-height: 1.7;margin: 0 0 10px">Det finns en stereotypisk bild av vem som drabbas av framf&ouml;rallt hedersrelaterat v&aring;ld och f&ouml;rtryck. Den bilden &auml;r alltf&ouml;r ofta begr&auml;nsad till en muslimsk tjej fr&aring;n mellan&ouml;stern som bor i f&ouml;rorten.&nbsp;F&ouml;r oss har det redan fr&aring;n starten varit tydligt att den bilden g&ouml;r att mammor, HBTQI-personer, och de m&auml;n och killar som ocks&aring; drabbas riskerar att inte s&ouml;ka st&ouml;d eller gl&ouml;ms bort. V&aring;r f&ouml;rhoppning &auml;r att v&aring;rt namnbyte kan bidra till att f&ouml;r&auml;ndra det.

Somaya byter namn!

<img src="https://portal.somaya.se/assets/9272e373-0775-4f21-aa07-448f65689668?width=966&amp;height=671" alt="Debatt.jpg" />
Vad ger dig k&auml;nslan av trygghet, sj&auml;lvst&auml;ndighet och sj&auml;lvf&ouml;rtroende? En egen inkomst, en bostad, v&auml;nner, utbildning eller att du vet hur du ska navigera i samh&auml;llet? T&auml;nk dig att du f&ouml;rlorar en eller flera av de h&auml;r sakerna. Och vad skulle du g&ouml;ra och hur skulle du m&aring; om du f&ouml;rlorade alla? Det du f&ouml;rest&auml;ller dig &auml;r en verklighet f&ouml;r m&aring;nga utrikesf&ouml;dda kvinnor i Sverige.
Om du saknar en egen bostad, ett jobb, ett socialt n&auml;tverk, kunskap om samh&auml;lle och spr&aring;k samtidigt som du &auml;r utsatt f&ouml;r v&aring;ld s&aring; beh&ouml;ver du ett sammanh&auml;ngande st&ouml;d fr&aring;n m&aring;nga olika myndigheter f&ouml;r att uppn&aring; delaktighet och sj&auml;lvst&auml;ndighet. Forskning visar att st&ouml;det m&aring;ste vara l&aring;ngsiktigt och kombinera insatser inom till exempel integration, arbete, v&aring;ldsutsatthet samt h&auml;lsa och sjukv&aring;rd. Det kr&auml;vs ocks&aring; praktiskt st&ouml;d s&aring; som svenskundervisning och kunskap om sina r&auml;ttigheter. Ocks&aring; en social gemenskap som bryter isolering &auml;r viktigt.
Alla m&auml;nniskor har r&auml;tt till st&ouml;d f&ouml;r att kunna leva ett sj&auml;lvst&auml;ndigt liv fritt fr&aring;n v&aring;ld. Men st&ouml;det som kr&auml;vs f&ouml;r att n&aring; dit m&aring;ste se olika ut beroende p&aring; varje persons f&ouml;ruts&auml;ttningar.
<h4>Vad &auml;r l&ouml;sningen?</h4>
Utrikesf&ouml;dda kvinnor, kvinnor med utl&auml;ndsk bakgrund och nyanl&auml;nda kvinnor &auml;r en enorm tillg&aring;ng f&ouml;r Sverige. Att utg&aring; fr&aring;n forskning, och erbjuda ett m&aring;ngfacetterat, v&auml;lfungerande och sammanh&auml;ngande st&ouml;d som ser personer som en helhet &auml;r det enda rimliga. Det &auml;r s&aring; vi kan fr&auml;mja delaktighet och sj&auml;lvst&auml;ndighet. Och vi beh&ouml;ver se politiska satsningar som inkluderar det perspektivet. Det kr&auml;vs ocks&aring; insatser f&ouml;r att s&auml;kerst&auml;lla att samh&auml;llets st&ouml;d n&aring;r de h&auml;r kvinnorna.
Politiska satsningar f&ouml;r att f&ouml;r&auml;ndra det st&ouml;d som finns kommer kosta, och det kr&auml;vs politisk vilja och engagemang. Det kr&auml;vs ocks&aring; mer samverkan och samarbete mellan olika myndigheter. Men vinsterna med ett st&ouml;d som &auml;r anpassat till kvinnornas alla behov blir enorma f&ouml;r kvinnorna sj&auml;lva, en framtida generation och samh&auml;llet i stort.
Vi kan prata om nya lagar, sk&auml;rpta straff och fotboja f&ouml;r v&aring;ld i n&auml;ra relation. Men om samh&auml;llet lyckas erbjuda de h&auml;r kvinnorna den h&auml;r typen av st&ouml;d, som vi vet bidrar till &ouml;kad delaktighet och sj&auml;lvst&auml;ndighet, d&aring; f&aring;r de m&ouml;jligheten att l&auml;mna redan innan f&ouml;rsta slaget.
Det och mer skriver vi idag i ETC.&nbsp;<a href="https://www.etc.se/debatt/sverige-sviker-de-utrikesfoedda-kvinnorna">L&auml;s hela v&aring;r artikel p&aring; deras hemsida.</a>

Debatt: Det är en rättighet att få rätt stöd för att leva ett självständigt liv fritt från våld

Idag publicerades en intervju med verksamhetschef Zenobia Rizvi i tidningen Fempers med anledning av att Somaya center &ouml;ppnar imorgon, den 1 mars.&nbsp;
I intervjun ber&auml;ttar Zenobia Rizvi bland annat om de brister Somaya ser i samh&auml;llets st&ouml;d som g&ouml;r att kvinnor med utl&auml;ndsk bakgrund ofta inte f&aring;r r&auml;tt hj&auml;lp, och hur Somaya center har som m&aring;l att st&ouml;tta kvinnorna ocks&aring; p&aring; l&aring;ng sikt.
&ndash; Efter de akuta skyddsinsatserna som socialtj&auml;nsten &auml;r med och beslutar om finns idag i princip inget mer st&ouml;d och hj&auml;lp att f&aring;. Det &auml;r d&auml;r centret kommer in &ndash; ett tryggt rum dit man kan komma f&ouml;r att f&aring; st&ouml;d i att g&aring; vidare, eller bara hitta en samvaro.
Zenobia Rizvi lyfter ocks&aring; den s&auml;rskilt utsatta situation som kvinnorna befinner sig, och som m&aring;nga g&aring;nger skiljer sig fr&aring;n andra grupper som beh&ouml;ver st&ouml;d.
<a href="https://fempers.se/2022/2022-03-01/somaya-center-slar-upp-portarna/">L&auml;s hela intervjun h&auml;r.</a>
&nbsp;

Somaya intervjuas i Fempers

Somaya Center  Still22 1 Scaled

<p style="text-align: left;" data-inline="padding: 0px;color: rgb(26, 34, 62);font-size: 14px;font-family: Lato, sans-serif;font-weight: 400;text-align: left;list-style-position: outside;line-height:170%; line-height: 1.7;margin: 0 0 10px">P&aring; tisdag, den 1 mars, &ouml;ppnar Somaya kvinno- och tjejjour ett unikt aktivitetscenter med st&ouml;d av Postkodstiftelsen och Stockholm stad. Somaya center riktar sig fr&auml;mst mot kvinnor med utl&auml;ndsk bakgrund som upplever utanf&ouml;rskap och svaga sociala n&auml;tverk, eller som lever med f&ouml;rtryck, v&aring;ld eller i en hederskontext.
<p data-inline="padding: 0px;color: rgb(26, 34, 62);font-size: 14px;font-family: Lato, sans-serif;font-weight: 400;text-align: start;list-style-position: outside;line-height:170%; line-height: 1.7;margin: 0 0 10px">Utrikesf&ouml;dda kvinnor, speciellt nyanl&auml;nda och mammor, tillh&ouml;r samh&auml;llets mest utsatta grupper. Det &auml;r den grupp som st&aring;r l&auml;ngst fr&aring;n samh&auml;lle och arbetsliv, m&aring;r allra s&auml;mst b&aring;de psykiskt och fysiskt samtidigt som den ocks&aring; diskrimineras p&aring; b&aring;de arbetsmarknad och i m&ouml;tet med myndigheter. Trots det &auml;r det den grupp som f&aring;r minst st&ouml;d, vilket f&ouml;r stora konsekvenser f&ouml;r s&aring;v&auml;l dem som deras barn.
<p data-inline="padding: 0px;color: rgb(26, 34, 62);font-size: 14px;font-family: Lato, sans-serif;font-weight: 400;text-align: start;list-style-position: outside;line-height:170%; line-height: 1.7;margin: 0 0 10px">- Vi p&aring;b&ouml;rjade arbetet med Somaya center redan 2018 f&ouml;r att vi s&aring;g att det saknades en plats d&auml;r kvinnor kunde f&aring; ett sammanh&auml;ngande och individanpassat st&ouml;d utan tidsgr&auml;ns. M&aring;nga g&aring;nger beh&ouml;ver de st&ouml;d ut&ouml;ver de insatser som socialtj&auml;nsten kan bevilja. D&auml;rf&ouml;r &auml;r jag v&auml;ldigt glad &ouml;ver att vi p&aring; Somaya kommer kunna erbjuda en unik och trygg plats med personal som talar m&aring;nga spr&aring;k, s&auml;ger Zenobia Rizvi, verksamhetschef p&aring; Somaya kvinno- och tjejjour.
<p data-inline="padding: 0px;color: rgb(26, 34, 62);font-size: 14px;font-family: Lato, sans-serif;font-weight: 400;text-align: start;list-style-position: outside;line-height:170%; line-height: 1.7;margin: 0 0 10px">Att komma till centret kr&auml;ver ingen kontakt med myndigheter, det &auml;r gratis och deltagarna kan v&auml;lja att vara anonyma.
<p data-inline="padding: 0px;color: rgb(26, 34, 62);font-size: 14px;font-family: Lato, sans-serif;font-weight: 400;text-align: start;list-style-position: outside;line-height:170%; line-height: 1.7;margin: 0 0 10px">- Det &auml;r enkelt att komma till Somaya center. P&aring; centret f&aring;r deltagarna emotionellt- och socialt st&ouml;d,&nbsp;kunskap och information om att navigera i samh&auml;llet samt om v&aring;ld och v&aring;ldets mekanismer ut&ouml;ver att ocks&aring; f&aring; k&auml;nna delaktighet och gemenskap. St&ouml;det som vi erbjuder p&aring; centret bygger p&aring; den forskningsbaserade arbetsmetoden <a style="color: #354580;" href="https://somaya.se/var-arbetsmetod/" rel="noopener" data-inline="color:rgb(53, 69, 128);text-decoration:none">Rum f&ouml;r st&ouml;d</a>, forts&auml;tter Zenobia Rizvi.
<p data-inline="padding: 0px;color: rgb(26, 34, 62);font-size: 14px;font-family: Lato, sans-serif;font-weight: 400;text-align: start;list-style-position: outside;line-height:170%; line-height: 1.7;margin: 0 0 10px">M&aring;nga av kvinnorna som kontaktar Somaya har hamnat mellan myndigheternas stolar: de &auml;r utsatta f&ouml;r, eller lever i, en destruktiv och oh&aring;llbar situation och beh&ouml;ver samh&auml;llets st&ouml;d, men de bed&ouml;ms inte vara &ldquo;tillr&auml;ckligt&rdquo; utsatta. F&ouml;r andra som kontaktar Somaya &auml;r det ist&auml;llet social isolering, utanf&ouml;rskap, svaga spr&aring;kkunskaper, sv&aring;righeter att f&aring; jobb och bristande kunskap om sina r&auml;ttigheter som hindrar dem.
<p data-inline="padding: 0px;color: rgb(26, 34, 62);font-size: 14px;font-family: Lato, sans-serif;font-weight: 400;text-align: start;list-style-position: outside;line-height:170%; line-height: 1.7;margin: 0 0 10px">M&aring;let med Somaya center &auml;r att deltagarna ska f&aring; st&ouml;d att etablera/&aring;teretablera sig i samh&auml;llet, n&auml;rma sig myndigheter och arbetsmarknaden, f&aring; tillg&aring;ng till en gemenskap, f&aring; n&ouml;dv&auml;ndig information och kunskap samt m&ouml;jligheten att bygga sj&auml;lvf&ouml;rtroende, sj&auml;lvk&auml;nsla och sj&auml;lvst&auml;ndighet.
<p data-inline="padding: 0px;color: rgb(26, 34, 62);font-size: 14px;font-family: Lato, sans-serif;font-weight: 400;text-align: start;list-style-position: outside;line-height:170%; line-height: 1.7;margin: 0 0 10px">L&auml;s mer om <a style="color: #2b3968;" href="https://somaya.se/for-yrkesverksamma/somaya-center/" rel="noopener" data-inline="color:rgb(43, 57, 104);text-decoration:none">Somaya center</a> h&auml;r.

Nu öppnar Somaya center

<div class="" data-block="true" data-editor="6a0e7" data-offset-key="2a7ms-0-0">
Att leva i utanf&ouml;rskap och isolering, och d&auml;rtill ha bristande n&auml;tverk, spr&aring;kkunskaper och kunskap om sina r&auml;ttigheter &auml;r faktorer som leder till att m&aring;nga utrikesf&ouml;dda och s&auml;rskilt nyanl&auml;nda kvinnor har sv&aring;rt att n&aring;s och ta del av samh&auml;llets insatser n&auml;r de uts&auml;tts f&ouml;r v&aring;ld och f&ouml;rtryck. Att sedan f&aring; ett avf&auml;rdande bem&ouml;tande och uppleva diskriminering n&auml;r man faktiskt s&ouml;ker st&ouml;d &auml;r f&ouml;r&ouml;dande.
</div>
I en ny intervju i The Local beskriver v&aring;r styrelsemedlem Romila Khan och ett flertal drabbade kvinnor hur den h&auml;r verkligheten ser ut och konsekvenserna det f&aring;r.
<a href="https://www.thelocal.se/20220215/forgotten-girls-of-sweden-foreign-women-fight-for-rights-after-domestic-abuse/">L&auml;s hela artikeln p&aring; The Locals hemsida.</a>

Intervju i The Local

Img 20210330 W A0011.jpg

Elsa och Leyla fr&aring;n Somaya intervjuas i DN och ber&auml;ttar om v&aring;r st&ouml;dverksamhet och v&aring;rt &ouml;vriga arbete kopplat till hedersrelaterat v&aring;ld och f&ouml;rtryck.
-V&aring;rt jobb handlar j&auml;ttemycket om att bryta isoleringen som kan uppst&aring; n&auml;r man har brutit med sin partner eller med sin familj. Hotet om pandemi och smita har &ouml;kat k&auml;nslan &auml;nnu mer&nbsp; av att man inte kan vara ute och r&ouml;ra p&aring; sig. Isoleringen vi jobbar f&ouml;r att bryta har blivit &auml;nnu st&ouml;rre &auml;n tidigare, ber&auml;ttar Elsa bland annat.
I artikeln lyfter de ocks&aring; hur okunskap hos myndigheter p&aring;verkar det st&ouml;d och de insatser en person utsatt f&ouml;r hedersrelaterat v&aring;ld och f&ouml;rtryck f&aring;r.
<a href="https://l.facebook.com/l.php?u=https%3A%2F%2Fwww.dn.se%2Finsidan%2Fde-jobbar-mot-hedersfortryck-det-finns-manga-starka-sjalar-som-trotsar-normerna%2F%3Ffbclid%3DIwAR1Op9Saqv_PF7lqlP3KQ1D7dmJcllnyaAV6bhicN6He1Ypcnlh9e1qwRdM&amp;h=AT2RPIGNWGslQO_5Sp-u-Ri-uWL6jn2TOf9e9Vdh1MJF6ud9O_vGBlXTYqBZqlqJHxHjJYoMR14ki2ujdW9ybj8VrrrUNqQiWCse6Li3tdxqzG00mXADwECb5M06VAKG4EhP&amp;__tn__=R]-R&amp;c[0]=AT2F16LIbOyl4uuXNXB3T4y-wiTPA-FbJiUpiToI_uPkvpuQhGrp_CqsWKQjqFTSTobg8Kj1ai0lX4x6co0SkvxFdgKPpyghNpawDYUrZj0BeM5NK1AwbnvoghoFX15JVenhha7SSSuhaxaZqM1nDpGZwOvQz8TM9KXxlf_D2qn9HRb5oY9Me8rknF0gKVWDe65w3a3f">L&auml;s hela artikeln h&auml;r.</a>

Somaya intervjuas i DN

Replik.png

Gl&ouml;m inte mammorna och satsa p&aring; l&aring;ngsiktiga insatser f&ouml;r att motverka hedersv&aring;ld och f&ouml;rtryck, det var v&aring;rt budskap i v&aring;r replik till Milj&ouml;partiets debattartikel om hur vi kan "motverka hedersv&aring;ldet".
I f&ouml;rra veckan publicerade Milj&ouml;partiet en debattartikel baserad p&aring; deras&nbsp;nya program med f&ouml;rslag f&ouml;r att motverka hedersrelaterat v&aring;ld och f&ouml;rtryck. I artikeln lyfte de fram&nbsp;behovet av att satsa p&aring; forskning f&ouml;r att f&ouml;rebygga hedersv&aring;ld, att prioritera arbetsmarknads&aring;tg&auml;rder riktade till kvinnor i utsatta omr&aring;den, att f&ouml;rb&auml;ttra socialtj&auml;nstens verktyg samt att f&ouml;rbjud oskuldskontroller och utf&auml;rdande av oskuldsintyg.
Vi ser dock att insatser riktade mot mammor som &auml;r utsatta f&ouml;r hedersv&aring;ld och f&ouml;rtryck &auml;r viktiga f&ouml;r att motverka v&aring;ldet, och att l&aring;ngsiktiga insatser &auml;r avg&ouml;rande.
<a href="https://www.aftonbladet.se/debatt/a/we204G/glom-inte-mammorna-i-jobbet-mot-hedersvald">L&auml;s v&aring;r replik h&auml;r.</a>

Somaya svarar MP om insatser för att motverka hedersvåld och förtryck

Stöd Till Fritt Liv.png

Efter &ouml;ver ett &aring;rs arbete lanserade vi idag rapporten och metoden&nbsp;&rdquo;Rum f&ouml;r st&ouml;d: ett liv fritt fr&aring;n v&aring;ld&rdquo; tillsammans med Terrafem och Stiftelsen Unga Kvinnors V&auml;rn.
N&auml;stan 400 personer fr&aring;n andra kvinnojourer, verksamheter och socialtj&auml;nster runt om i landet hade anm&auml;lt sig till dagens lansering av rapporten &rdquo;Rum f&ouml;r st&ouml;d: ett liv fritt fr&aring;n v&aring;ld&rdquo;. Lanseringen inleddes av Stockholms stads socialborgarr&aring;d, Jan J&ouml;nsson, som understr&ouml;k vikten av det helhetst&auml;nk, och det fokus p&aring; s&aring;v&auml;l akut som l&aring;ngsiktigt sammanh&aring;llet st&ouml;d som materialet lyfter fram.
- Vi kan inte ge st&ouml;d i t&aring;rtbitar, f&ouml;r en m&auml;nniska &auml;r en hel varelse, sa Jan J&ouml;nsson, och han fortsatte ocks&aring; med att uppmana alla deltagare att l&auml;sa rapporten i sin helhet f&ouml;r att f&ouml;rst&aring; betydelsen av att socialtj&auml;nsten ger ett helhetsst&ouml;d till v&aring;ldsutsatta.
Forskaren Dolores Calvo och &Aring;sa Eld&eacute;n, som har varit utv&auml;rderare i projektet, fortsatte lanseringen med att presentera rapporten och dess innh&aring;ll. De fokuserade p&aring; behovet av olika typer av st&ouml;d, och vikten av ett helhetsperspektiv i att st&ouml;tta en person till att leva ett liv fritt fr&aring;n v&aring;ld. De belyste ocks&aring; hur materialet visar att b&aring;de det akuta och det l&aring;ngsiktiga st&ouml;det h&auml;nger samman, och hur stort behovet, och hur viktig, k&auml;nslan av gemenskap med andra som har utsatts f&ouml;r samma sak &auml;r f&ouml;r att kunna g&aring; vidare.
- Alla typer av st&ouml;d &auml;r lika viktiga, b&aring;de det lilla och det stora, f&ouml;rklarade forskaren Dolores Calvo.
Rapporten inneh&aring;ller analyser fr&aring;n intervjuer med 18 utsatta kvinnor,&nbsp; sex socialsekreterare och 9 medarbetare fr&aring;n de tre verksamheterna, samt metoden f&ouml;r l&aring;ngsiktigt st&ouml;d, &rdquo;Rum f&ouml;r st&ouml;d: att skapa ett liv fritt fr&aring;n v&aring;ld&rdquo; som fokuserar p&aring; olika typer av st&ouml;d, arbetss&auml;tt och bem&ouml;tande som &auml;r s&auml;rskilt viktiga att beakta n&auml;r kvinnor uts&auml;tts f&ouml;r hedersrelaterat v&aring;ld och f&ouml;rtryck.

More news