Om hedersrelaterat våld och förtryck
Vad är hedersvåld/hedersrelaterat våld och förtryck?
Hedersrelaterat våld och förtryck (kollektivt våld) är en form av våld i nära relation. Det som utmärker denna typ av våld är att det sker kollektivt och sanktionerat av gruppen. Kollektivt våld riktas mot en individ som enligt gruppens uppfattning har dragit skam över familjens, släktens eller gruppens heder. Syftet med våldet är att förhindra att gruppens anseende går förlorat eller skadas, samt att återupprätta gruppens rykte och heder. Även partnervåld, med en ensam våldsutövare, kan ha hedersmotiv där våldet motiveras av en rädsla för kollektiva repressalier.
Våldet kan ta sig uttryck i form av kontroll och begränsningar i vardagen gällande exempelvis fritidsaktiviteter, klädval, giftermål och/eller utbildning. I kvinnor och flickors fall läggs fokus på sexualitet och beteende.
Heterosexualiteten som norm är central inom ”hederstänket”, vilket gör att hbtqi-personer riskerar att utsättas för hot och våld om de är öppna med sin sexuella läggning och/eller identitet. Därmed är de en extra utsatt grupp när det gäller hedersrelaterat förtryck och våld.
Även killar kan utsättas, bland annat genom att uppfostras till att utöva kontroll på andra familjemedlemmar, eller själva blir bortgifta mot sin vilja. Man uppskattar att cirka 70 000 ungdomar i åldern 16–25 år upplever att de inte fritt kan välja vem de ska gifta sig med.
Om man inte följer de normer och regler som familjen/släkten/gruppen har, eller misstänks ha brutit mot dessa, så kan straffet exempelvis innebära att man blir utfryst, isolerad, hotad och/eller misshandlad. I de allvarligaste fallen kan det leda till dödligt våld. Ibland kan individen som lämnar en sådan kontext behöva bryta kontakten helt med släkt och vänner för att säkerhetsriskerna annars är för stora.
Vilka är offer och förövare vid hedersrelaterat våld och förtryck?
Ofta beskrivs en förenklad bild där män/fäder är förövare och unga kvinnor/döttrar är offer. Men då missar man att fäder och mammor kan vara både offer för, och utövare av, det kollektiva våldet.Det kan handla om att till exempel vara kontrollerad och samtidigt utöva kontroll och hota andra familjemedlemmar gällande exempelvis arrangerade äktenskap och tvångsäktenskap. Det kan också handla om delaktighet i hedersmord.
Det kan finnas flera anledningar till det; personens position kan vara underordnad eller så agerar man för att upprätthålla släktens hedersideologi och sin egen position. Men våldets kollektiva karaktär gör att det i många fall finns ett flertal våldsutövare av båda könen och ett flertal utsatta, samt personer som växlar mellan att vara offer och förövare.
Är du utsatt för hedersrelaterat våld?
Har du fler frågor om våld, eller är du utsatt? Då kan du kontakta vår stödlinje eller socialtjänsten i din hemkommun.
Vad innebär hederskultur och vilka mekanismer ligger bakom hedersrelaterat våld?
Det finns en stereotypisk bild av vem som är utsatt för hedersrelaterat våld/förtryck som beskriver det som en muslimsk tjej från mellanöstern som bor i förorten. Den bilden gör att mammor, hbtqi-personer och män/killar som också drabbas riskerar att inte söka stöd eller glöms bort.
Det finns olika förklaringsmodeller till utövandet av hedersrelaterat våld och förtryck. På Somaya har vi ett intersektionellt perspektiv på heder. Vi förstår att det finns många olika saker som kan påverka hur och varför människor följer normer om heder. Med andra ord, det finns inte bara en enda sak som gör att hedersrelaterat våld och förtryck fortsätter att existera.
Det går inte att tala om “hederskultur” då hedersrelaterat våld och förtryck inte är begränsat till vissa kulturer. Den stora merparten av den internationella forskningen relaterar istället våldets orsaker till lokala kontexter. Utöver kön inverkar politiska, klassmässiga och ekonomiska aspekter på betydelsen av heder samt förekomsten av hedersrelaterat våld.
Hedersvåld i Sverige
Enligt en kartläggning av Örebro universitet 2019 där de undersökte hedersvåld i Sverige lever 7-9 procent av unga i storstäderna med kollektivt legitimerat våld. 10-20 procent begränsas av oskuldsnormer. Både unga kvinnor och unga män är utsatta. Kartläggningen visar att människor med olika etnicitet, religiös tro, sexuell läggning, könsöverskridande identiteter eller uttryck, ålder, funktionsnedsättningar, socioekonomisk status och bostadsort lever med en allvarlig utsatthet för våld och begränsas av hedersnormer.
