FAQ om våld i nära relation

Frågor och svar om våld

Vad handlar våld i nära relation om och vad räknas som våld i nära relation?

Våld i nära relation handlar om makt och kontroll från förövaren gentemot den som utsätts för våldet. Våldet utövas av någon i den våldsutsattas närhet, så som partner eller familj. Många gånger är syftet att ta ifrån den utsatte sin egenmakt och kontroll över tillvaron och livet.

En definition av våld i nära relation är ”Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från något som den vill” – Per Isdal

Vad är våld i nära relation?

Våld i nära relation innefattar alla typer av våld och förtryck mellan närstående. Det spelar ingen roll om det är en heterosexuell eller samkönad parrelation, om våldet sker i andra relationer inom familjer eller släkt. Barn som upplever våld i sin familj ingår också. Våld i nära relation är vanligare än man tror. Den vanligaste typen av våld i nära relation är inom en heterosexuell relation där en man utövar våld mot en tidigare eller nuvarande kvinnlig partner. Men våld i nära relation drabbar människor med olika könsidentitet, sexuell läggning, etnisk bakgrund och ålder. Om du är utsatt för misshandel, eller om du är utsatt för våld i nära relation så finns det hjälp att få. Du kan kontakta kvinnojouren och/eller socialtjänsten i den kommun/stadsdel som du bor i för att få mer information om vilket stöd som erbjuds där du bor. OBS – vid akuta fall, ring alltid 112! 

Vad finns det för tecken på våld i nära relation?

Ofta finns inga tydliga tecken, eller så kan de stå för något annat. Tecken på fysiskt/psykiskt våld kan vara blåmärken/skador. Mer diffusa tecken kan bland annat vara sömnstörningar, depression, psykosomatiska problem och social frånvaro. Varningstecken kan vara om partnern är kontrollerande och/eller vägrar lämna den eventuellt utsatte ensam, att skadorna inte stämmer överens med skadans utseende. Om du tror att någon närstående är utsatt för våld kan du kontakta Kvinnofridslinjen på 020-50 50 50. 

Vad är förtryck?

Förtryck innefattar bl.a. all form av nedlåtande beteende som syftar till att sänka en annan människa, som får den andre att känna sig underlägsen.

Vad är misshandel?

Misshandel är all form av våld och förtryck. Det kan vara fysiskt våld med slag, sparkar, bli kastad, dragen i håret, örfilar, sexuellt våld och tvång. All form av sexuellt våld och tvång är misshandel.

Det kan också vara psykiskt våld. Då kan man till exempel bli hotad (om fysiskt våld, att bli fråntagen barnen, att kastas ut ur landet eller att bli dödad). Man kan också bli utfryst av familjen, förvägras samhället, att lära sig språket, sina rättigheter/skyldigheter i samhället.

Du kan kontakta kvinnojouren och/eller socialtjänsten i din kommun/stadsdel för att få mer information om stödet som erbjuds där du bor. OBS – vid akuta fall, ring alltid 112! 

Hur påverkas barn av våld i nära relation?

Ungefär var tionde barn har någon gång upplevt våld i hemmet. Barn upplever och bearbetar våld på olika sätt. Hur barn tolkar och hanterar våldet kan bero på ålder, kön och personliga egenskaper. I vilken grad de har tillgång till skydd och personer i sin omgivning som de kan anförtro sig åt påverkar också. Rädsla och ångest kan hanteras med olika försvarsstrategier i olika åldrar. Vissa barn kan få exempelvis sömnsvårigheter eller känna en känsla av ensamhet. Andra känner ångest/oro, eller uppvisar aggressivitet.

Våld i nära relation – statistik

Mörkertalet gällande våld i nära relation är hög. Det gör det svårt att få fram statistik. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering uppskattar att mellan 0,5 och 2,8 procent av kvinnor och mellan 0,6 och 2 procent av män i Sverige för fysiskt våld av en närstående. Kvinnor utsätts oftare för grövre våld. Det våldet kräver mer insatser och sjukvård jämfört med män. Kvinnor utsätts även i större utsträckning för sexuellt och psykologiskt våld jämfört med män. Drygt 25 procent av kvinnorna och knappt 17 procent av männen uppger att de varit utsatta för brott i nära relationer under livstiden, rapporterar BRÅ. 

Våld i nära relation – konsekvenser

Våld i nära relation får många konsekvenser för såväl den utsatte och deras anhöriga, som för samhället i stort. Mäns våld mot kvinnor definieras som ett folkhälsoproblem. Våldet leder bland annat till psykisk ohälsa, fysiska skador, arbetslöshet, ekonomiska svårigheter, akuta bostadsproblem. Dessutom begränsar det den utsattes mänskliga rättigheter och friheter.

Vad är hedersvåld/hedersrelaterat våld och förtryck?

Hedersrelaterat våld och förtryck är en form av mäns våld mot kvinnor. Hedersrelaterat våld och förtryck riktas mot en individ – främst flickor och kvinnor – som enligt den egna gruppens uppfattning har agerat så att den kan, eller har dragit skam över familjens, släktens eller gruppens heder. Dess syfte är att förhindra att gruppens anseende går förlorat eller skadas, samt även att återupprätta gruppens rykte och heder.

Kontrollen kan uttrycka sig i form av begränsningar i vardagen gällande exempelvis fritidsaktiviteter, klädval, giftermål och/eller utbildning. Fokus läggs på kvinnornas och flickornas sexualitet och beteende.

Även killar kan utsättas, bland annat genom att uppfostras till att utöva kontroll på sina kvinnliga familjemedlemmar eller själva blir bortgifta mot sin vilja. Man uppskattar att cirka 70 000 ungdomar i åldern 16–25 år upplever att de inte fritt kan välja vem de ska gifta sig med.

Om man inte följer de normer och regler som familjen/släkten/gruppen har eller misstänks ha brutit mot dessa så kan straffet exempelvis innebära att en blir utfryst, isolerad, hotad och/eller misshandlad. I de allvarligaste fallen kan det leda till dödligt våld. Ibland kan individen behöva bryta kontakten helt med släkt och vänner, för att säkerhetsriskerna är för stora.

Heterosexualiteten som norm är central inom hederstänkandet, vilket gör att HBTQ-personer riskerar att utsättas för hot och våld om de lever öppet. Därmed är de en extra utsatt grupp när det gäller hedersrelaterat förtryck och våld.

Hedersvåld i Sverige

Enligt en kartläggning av Örebro universitet 2019 där de undersökte hedersvåld i Sverige lever 7-9 procent av unga i storstäderna med kollektivt legitimerat våld. 10-20 procent begränsas av oskuldsnormer. Både unga kvinnor och unga män är utsatta. Kartläggningen visar att människor med olika etnicitet, religiös tro, sexuell läggning, könsöverskridande identiteter eller uttryck, ålder, funktionsnedsättningar, socioekonomisk status och bostadsort lever med en allvarlig utsatthet för våld och begränsas av hedersnormer.   

Vad innebär hederskultur och vilka mekanismer ligger bakom hedersrelaterat våld?

På Somaya använder vi inte begreppet hederskultur då det antyder att hedersförtryck är någonting kulturellt betingat.

Det finns olika förklaringsmodeller till utövandet av hedersrelaterat våld och förtryck. På Somaya har vi ett intersektionellt perspektiv på heder som belyser att det finns en mängd olika maktstrukturer och faktorer som kan göra att en hedersnorm upprätthålls. Det finns således inte en isolerad mekanism som skapar och upprätthåller hedersrelaterat våld och förtryck.

Vad är skyddat boende och hur får man skyddat boende?

Ett skyddat boende är till för personer som på grund av exempelvis våld, eller hot om våld, behöver komma bort från ens egna bostad. Boendet har hemlig adress och personal som är speciellt utbildade i samtalsstöd, säkerhetsplaneringar, hot- och riskbedömningar m.m. Vi stöttar människor som är utsatta för våld att frigöra samt skydda sig från våldet. Hos oss på Somaya och många andra boenden finns det även personal som är utbildade för att prata med barn som upplevt våld. Det finns skyddade boenden för alla som är utsatta för våld: barn, kvinnor, män, par och HBTQ-personer.

Skyddat boende beviljas av socialtjänsten. För att få bo på ett skyddat boende måste man därför kontakta socialtjänsten i den kommunen man bor i. Om du eller någon du känner är i behov av skyddat boende är det bästa att kontakta socialtjänsten direkt. Socialtjänsten är de som gör bedömningen om det är skyddat boende eller om det är någon annan åtgärd ska göras. Därefter kommer socialtjänsten att hjälpa dig med att få tillgång till ett skyddat boende antingen hos oss eller annat boende. Du kan även ringa och prata med dem anonymt för att få mer information om skyddat boende.

Vad händer efter skyddat boende?

När man har flyttat ut från ett skyddat boende kan man fortfarande få stöd, råd och samtal av oss på Somaya genom vår stödlinje/stödchatt och vårt aktivitetscenter. Till aktivitetscentret kan man komma för att träffa vår personal och andra som har utsatts för våld. Det är en plats för aktiviteter och socialt umgänge. Här firar vi även födelsedagar och högtider tillsammans. Det vi vet med säkerhet är att det finns ett liv efter våld i nära relationer.

Hur många kvinnojourer finns det i Sverige och vad gör kvinnojouren?

Det finns många organisationer som jobbar med frågor rörande våld i nära relation. Idag finns det ca 150 kvinnojourer i Sverige. Det finns även ca 60 ungdoms- och tjejjourer. 

Kvinno- och tjejjourer jobbar med frågor kopplade till våld i nära relation och ger hjälp och stöd vid våld i nära relation. På de allra flesta kvinnojourer kan man få samtalsstöd och information om ens rättigheter. Vissa kvinnojourer erbjuder skyddat boende (som beviljas genom socialtjänsten), juristjour och/eller medföljning till exempelvis polisen. Vissa kvinnojourer är inriktade på en speciell målgrupp såsom kvinnor med utländsk bakgrund, personer utsatta för hedersrelaterat våld, sexuellt våld osv. När man ringer kvinnojouren har man rätt att vara anonym, och de som svarar har tystnadsplikt.

Är du utsatt för våld i nära relation ska du först och främst ta kontakt med socialtjänsten i din hemkommun.

Har du fler frågor, eller behöver du stöd?