Om våld i nära relation

Våld i nära relation innefattar alla typer av våld och förtryck mellan närstående. Det spelar ingen roll om det är en heterosexuell eller samkönad parrelation, om våldet sker i andra relationer inom familjer eller släkt. Barn som upplever våld i sin familj ingår också. Våld i nära relation är vanligare än man tror.

Den vanligaste typen av våld i nära relation är inom en heterosexuell relation där en man utövar våld mot en tidigare eller nuvarande kvinnlig partner. Men våld i nära relation drabbar människor med olika könsidentitet, sexuell läggning, etnisk bakgrund och ålder. 

Om du är utsatt för våld i nära relation så finns det hjälp att få. Du kan kontakta stödjouren och/eller socialtjänsten i den kommun/stadsdel som du bor i för att få mer information om vilket stöd som erbjuds där du bor. OBS – vid akuta fall, ring alltid 112.

Olika typer av våld

Psykiskt våld kan handla om olika typer av verbala kränkningar, hot, isolering, utpressning och kontroll som successivt leder till psykologisk nedbrytning. Det psykiska våldet kan även innebära att hot riktas mot barn, husdjur eller andra närstående till den som utsatts.

Aktivt fysiskt våld kan vara allt från knuffar, sparkar och slag till strypgrepp, fasthållning eller att attackera någon med något tillhygge.

Passivt fysiskt våld är att utsätta någon för olika typer av våldshandlingar som ger fysiska konsekvenser. Det kan röra sig om att neka någon sömn eller att utsätta någon för en långvarig psykisk stress som ger fysiska biverkningar. Våldet kan även i vissa fall vara specifikt kopplat till någons utsatta situation i övrigt, till exempel genom att undanhålla medicin eller hjälpmedel från en person som har en funktionsvariation eller sjukdom.

Sexuellt våld innebär att tvinga någon att delta i, utföra eller bevittna sexuella handlingar mot sin vilja. Det kan handla om sexuella trakasserier, att tvingas se på porrfilm, ofrivillig beröring eller våldtäkt. Sexuellt våld i en nära relation handlar många gånger om att den som utsätts upplever att hen behöver vara sexuellt tillgänglig för att därigenom undvika andra former av våldsutövande.

Ekonomiskt och materiellt våld kan ta sig uttryck till exempel genom undanhållande av ekonomiska tillgångar eller att göra sin partner ekonomiskt beroende, att förstöra dennes privata ägodelar eller hota att slå sönder möbler och inredning.

Källa: www.unizon.se 

Vanliga frågor om våld i nära relation

Vad handlar våld i nära relation om och vad räknas som våld i nära relation?

Våld i nära relation handlar om makt och kontroll från förövaren gentemot den som utsätts för våldet. Våldet utövas av någon i den våldsutsattas närhet, såsom partner eller familj. Många gånger är syftet att ta ifrån den utsatte sin egenmakt och kontroll över tillvaron och livet.

En definition av våld i nära relation är ”Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från något som den vill” – Per Isdal, psykolog, psykoterapeut och föreläsare.

Vad finns det för tecken på våld i nära relation?

Ofta finns inga tydliga tecken, eller så kan de stå för något annat. Tecken på fysiskt/psykiskt våld kan vara blåmärken/skador. Mer diffusa tecken kan bland annat vara sömnstörningar, depression, psykosomatiska problem och social frånvaro. Varningstecken kan vara om partnern är kontrollerande och/eller vägrar lämna den eventuellt utsatte ensam, att skadorna inte stämmer överens med skadans utseende. Om du tror att någon närstående är utsatt för våld kan du kontakta Kvinnofridslinjen på 020-50 50 50.

Vad är förtryck?

Förtryck innefattar bland annat all form av nedlåtande beteende som syftar till att sänka en annan människa, som får den andre att känna sig underlägsen.

Vad är misshandel?

Misshandel är all form av våld och förtryck. Det kan vara fysiskt våld med slag, sparkar, bli kastad, dragen i håret, örfilar, sexuellt våld och tvång. All form av sexuellt våld och tvång är misshandel.

Det kan också vara psykiskt våld. Då kan man till exempel bli hotad (om fysiskt våld, att bli fråntagen barnen, att kastas ut ur landet eller att bli dödad). Man kan också bli utfryst av familjen, förvägras samhället, att lära sig språket, sina rättigheter/skyldigheter i samhället.

Hur påverkas barn av våld i nära relation?

Ungefär var tionde barn har någon gång upplevt våld i hemmet. Barn upplever och bearbetar våld på olika sätt. Hur barn tolkar och hanterar våldet kan bero på ålder, kön och personliga egenskaper. I vilken grad de har tillgång till skydd och personer i sin omgivning som de kan anförtro sig åt påverkar också. Rädsla och ångest kan hanteras med olika försvarsstrategier i olika åldrar. Vissa barn kan få exempelvis sömnsvårigheter eller känna en känsla av ensamhet. Andra känner ångest/oro, eller uppvisar aggressivitet.

Våld i nära relation – statistik

Mörkertalet gällande våld i nära relation är hög. Det gör det svårt att få fram statistik. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering uppskattar att mellan 0,5 och 2,8 procent av kvinnor och mellan 0,6 och 2 procent av män i Sverige för fysiskt våld av en närstående. Kvinnor utsätts oftare för grövre våld. Det våldet kräver mer insatser och sjukvård jämfört med män. Kvinnor utsätts även i större utsträckning för sexuellt och psykologiskt våld jämfört med män. Drygt 25 procent av kvinnorna och knappt 17 procent av männen uppger att de varit utsatta för brott i nära relationer under livstiden, rapporterar BRÅ.

Våld i nära relation – konsekvenser

Våld i nära relation får många konsekvenser för såväl den utsatte och deras anhöriga, som för samhället i stort. Mäns våld mot kvinnor definieras som ett folkhälsoproblem. Våldet leder bland annat till psykisk ohälsa, fysiska skador, arbetslöshet, ekonomiska svårigheter, akuta bostadsproblem. Dessutom begränsar det den utsattes mänskliga rättigheter och friheter.

Hur pratar jag med någon som jag tror blir utsatt för våld?

Det kan kännas jobbigt och svårt att fråga om någon i din närhet är utsatt för våld. Det kan vara värdefullt att veta att personer utsatta för våld mycket sällan spontant berättar att de har utsatts, men att många faktiskt berättar när de tillfrågas. Studier visar att det  upplevs positivt att bli tillfrågad, då många inte anser att de är kapabla till att be om hjälp. Din fråga kan därför vara viktigare än du tror, även om det är svårt. Här är några tips på att underlätta snacket:

  • Få hen att känna sig trygg
    Ingen vill känna sig tillrättavisad eller påhoppad i en situation som är skör och sårbar. Öppna upp för ett samtal och ställ raka frågor. Se till att vara på en plats där hen har möjlighet att tala öppet.

  • Var konkret
    Många som utsätts för våld ser sig inte själva som våldsutsatta och tänker kanske inte på våldet som misshandel, övergrepp och våldtäkt. När man ställer frågor om våld är det därför viktigt att använda konkreta ord, exempelvis slag och knuffar.

  • Lyssna och var bekräftande
    Visa och säg att du tror på det som hen berättar för dig och ta det som personen utsätts för på allvar. Våld kan eskalera snabbt och alla varningstecken är viktiga att uppmärksamma.

  • Ta reda på information
    Upplys om vilka stöd som finns och samla information som hen kan använda sig av. Telefonnummer till skyddade boenden, socialtjänsten och kvinnojourer/stödjourer är bra att ha.

  • Var inte kritisk eller dömande
    Det kan vara svårt att lämna och ibland går någon som blivit utsatt för våld tillbaka till sin förövare. För dig som är närstående eller anhörig är det viktigt att du inte dömer om personen går tillbaka. Var ett fortsatt stöd.

  • Visa att du finns där nu eller senare
    Inte alla är redo att berätta när de tillfrågas. Men att få frågan kan i sig leda till att de väljer att berätta senare. Visa att de kan vända sig till dig när de är redo.

  • Ge inte upp
    Det kan kännas frustrerande och jobbigt att vara nära någon som blir utsatt och inte vill eller orkar lämna. Att lämna en våldsam relation kräver mycket för en person som blivit utsatt. Respektera att det kan ta tid innan hen känner sig redo att lämna.

Du kan alltid ringa vår stödlinje för att få stöd och råd om hur du kan göra.

Hur många kvinnojourer finns det i Sverige och vad gör en kvinnojour?

Det finns många organisationer som jobbar med frågor rörande våld i nära relation. Idag finns det ca 150 kvinnojourer i Sverige. Det finns även ca 60 ungdoms- och tjejjourer.

Kvinno- och tjejjourer jobbar med frågor kopplade till våld i nära relation och ger hjälp och stöd vid våld i nära relation. På de allra flesta kvinnojourer kan man få samtalsstöd och information om ens rättigheter. Vissa kvinnojourer erbjuder skyddat boende (som beviljas genom socialtjänsten), juristjour och/eller medföljning till exempelvis polisen. Vissa kvinnojourer är inriktade på en speciell målgrupp såsom kvinnor med utländsk bakgrund, personer utsatta för hedersrelaterat våld, sexuellt våld osv. När man ringer kvinnojouren har man rätt att vara anonym, och de som svarar har tystnadsplikt.

Är du utsatt för våld i nära relation ska du först och främst ta kontakt med socialtjänsten i din hemkommun. Om läget är akut, ring alltid 112.

Har du fler frågor, eller behöver du stöd?

Ring oss: 020-81 82 83

Mejla: stodjouren@somaya.se

Du kan ringa oss på vardagar mellan kl. 09:00-16:00 för stöd, råd och information gällande våld i nära relation. Det går även bra att mejla.